25 mars 2011

Brakväxaren

Herregud, nästan sju cm och 1250 gram på fem veckor. Det är bra jobbat, Lillis. Jag är helt imponerad över takten och det känns mäkta skönt då det inte innebär extrakontroller och oro över att hon ligger lågt och inte får tillräckligt. Lillis får så att det räcker. Med råge. Härligt är att första utvecklingskrisen verkar vara över. Nu stocksover hon och är glad - i morse hörde jag joller vid blöjbytet för första gången. Och så ler hon - det är så jävla härligt att det kvittrar i bröstet på mig när jag möter hennes pigga vakna blick. Och samma sak för Puppis - hon blir SÅ glad.
Och apropå Puppis så är hon helt ljuvlig just nu och funderar på livets stora ting, som små. Jag skulle vilja skriva ner allt härligt som kommer ur munnen på henne nu, för det är mucho. Fina starka snälla fröken Pupplund.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar