Fantastisk vårhelg

Det har varit så ljuvligt i helgen. Och vi har lekt så mycket på Puppis villkor. I går morse ville hon hälsa på Pippi på Junibacken och sjunga med henne. Det är så lätt att säga nej, nej inte i dag, en annan dag. Fast i går sa jag "Ja, vi åker. Bara du och jag. Lillis och pappa får stanna hemma". Och så gjorde vi det. Blå buss till Östra station, röd buss till Djurgården och sen in och leka, se teater (Uuuuuh, jag är rädd, mamma, jag vill åka hem) och sen leka mer och käka korv hos korvsnubben vid Djurgårdsbron och sen somna på bussen hem, med reservnappen i munnen och mössan på sniskan (guuud så söt hon är, jag vill bara äta upp henne). Och på sen-eftermiddagen till Vasaparken för att leka, leka. Titta på den där ungen, pappan, hon är vår! Hon är så liten när man ser henne utifrån och från vårat perspektiv är hon så stor och klok och verbal och intelligent. Fina, fina Puppan.

I morse hade hon önskemål om att åka och hälsa på fåren och getterna och bockarna. FyraH-gården vid Pampas. Ja, varför inte? Solen skiner. Ska vi dra, pappan? Ska vi packa en picknick och dra? Ja, för tusan, varför inte? Steka pannkakor, skära lite kassler, packa ner någon frukt och lite varm choklad och servetter och så drar vi iväg till fots mot Solna, pausar efter Pampas marina och käkar kalla pannkisar med kassler och dricker varm choklad och sen drar vi vidare. Puppis kastar pinnar i vattnet, hoppar och studsar och Lillis sover i bärselen på pappa och jag har flong nya dyra solbrillor på mig och det är bara VÅR! Och jag åker kana om och om igen med tösen, springer upp för trappan, åker tjohej med bästa glidbrallan på, springer upp och åker tjohej och tjohej och tjohej och det är så mysigt.
Min familj. Min fina familj och mina fina flickor och vid Karlberg, på vägen tillbaka, sitter jag på en bänk och lutar mig mot den vitkalkade väggen och ammar den lilla godsaken och tittar ut över Stockholm och känner att ja, här vill jag kanske inte vara för alltid, men just nu är det ganska grannt. Och i lilla lusthuset sitter storbarnet med sin pappa ochd ricker resterna av den varma chokladen och käkar en sista pannkaka till sen-mellis. Klockan är halv sex, hon bjuder en jycke på det sista av pannkakan och så går vi hem. Hon ligger i lillasysters insats och slöar när vi kommer till St Eriksplan, Lillis på pappas arm och mamman glad. Glad glad glad.