Det är inte många dagar kvar till jobbstart nu och jag känner att jag på något vis måste maxa dagarna med Lillis, vara nära och tillsammans och ta igen lite av det där jag förlorade under de arga månaderna, varje dag när tålamodet brast och jag inte var en bra mamma.
Så vi är tillsammans, jag leker och jag sover med henne. Idag badade vi i en och en halv timma, plask, plask, bus och skratt. Jag försöker att få till måltider med henne och försöker att ha tålamod när hon skriker och skriker och skriker när det är dags att sova. Hon ropar på nappen, jag hör det - hade jag bara haft nappen hade hon varit tyst på en sekund. Men nappen är borta och kommer inte tillbaka. Om två dagar är det en månad utan den - och mer och mer förstår jag innebörden av det engelska namnet på den: pacifier. Det vore gott att ha en ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar