I dag var jag värsta bästa hausfraun - tro mig. Kom hem från dagislämning, sov nästan två och en halv timma med bebis i armhålan (tröttkomamamman), vaknade kvart i tolv, bebisen sover vidare och jag börjar röja i gästrummet för att förvandla det till ett barnrum. Strax efter tolv vaknar bebis. Mata, lägga på sängen i gästrummet och där jollrar hon en hel timme ensam. Halleluja, någon är med mig i dag är självklart tanken. Strax efter ett - lite missnöje. Flyttar över henne till babygymet i vardagsrummet. Där jollrar hon för sig själv, snurrar lite och suger på favvoleksaken i nästan fyrtio minuter=halleluja2!
Jag öser på som den bästa sortens fixare jag kan vara när det vill sig väl, jag flyttar, röjer, testar varianter och dammsuger. Skapar liten trappa upp till sängen enligt önskemål och jag stuvar in saker i min garderob. Ja, för fasen, när jag ändå är igång dammsuger jag resten av lägenheten. Lite knorv på golvet, tar upp Litensöt och gosar en stund, sätter henne i babysittern och fortsätter. Halv tre är hon less, jag tar upp henne, pluggar i nappen och på två minuter sover hon djupt på min arm. Ner i sängen och rejsa klart det sista, plocka ur diskmaskinen, käka lite kall fisk ur en burk i kylen, snabb kopp kaffe och ett par digestive, torka diskbänken, torka några fläckar på golvet och sen iväg till dagis klockan kvart i tre. Och på vägen hann jag hämta både bulle och bröd hos bagaren till besöket som väntade i gathörnet när vi kom hem.
Oh vad jag älskar såna dagar. Och oh vad jag älskade att se ongen så glad i sitt nya rum. "Mitt, det är bara mitt. Du får inte vara här mamma", deklarerade hon myndigt i kväll när jag ville komma in då hon och pappa läste saga. Men natta fick jag göra, i 120-sängen där vi får plats hela familjen om det kniper. En stor dag i Puppisvärlden och på sitt sätt en stor dag i mammavärlden. Kanske kommer hon att sova i eget rum från och med i natt.
Märkligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar