Hurra!

Jag är på plats, det är så jäkla gott. Att gå iväg ensam i morse var bara helt underbart, ingen vagn, inga barn att baxa ut, inget sånt. Bara jag och en promenad. Och på plats: Välkomstorchidé av chefen och en massa annan lyxig kuriosa, rikskuponger, räksallad ute med kollegerna, prata länge över kaffe, uppdateras, möte och så lite jobb: Jag kan. Det är ju min tjänst, mitt jobb, jag kan det där.
Gud
vad
jag
känner
mig
glad.
Och från och med i år får jag dessutom 32 dagars semester. Jag väljer ett klassiskt sätt att uttrycka detta: Katjing!