Åh. Lillis äter. Mat, gröt, frukt. Allt utom äcklig burkmat för sexmånadersbebisar. Det vägrar hon, men när jag lagar eget - dvs samma som vi äter, men utan salt - då går det ner med glädje och råge. Det gör mig så glad och lätt - för det betyder att jag är fri, eftersom hon också tar flaskan. Så detta har jag redan firat med mina kompisar, och jag tänker göra det igen. Jag ska ut på Operan, jag ska ut på helkväll med kompis och avsluta med drinkar. Och det är så jävla lyxigt, så sjukt lyxigt efter tid i karantän - efter tid då jag inte längtat ut. Nu vill jag, jag behöver, jag ska. Inte på vad skit som helst, men på väl valda.
Och apropå Lillis så blir hon sex månader i dag (hej dagiskö!) och så började Puppis på storbarnsavdelning i går. Sjukt vad det går, hej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar