Det tar en liten stund i livet innan man kan busa ihop och ha seriöst utbyte av varandra. Sakta växer det där systerskapet fram, känslan av att vara två, höra ihop, var en liten front mot omvärlden. Puppis sa i går "Välkommen till världen, lillasyster. Jag är så glad att du är här". Hjärtat smälter och det är bara så härligt att se dem och det de har. Jag bara ber till världsalltet om att de ska få ha kvar det här livet ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar