Första helhetsbedömningen gjord. Jag mår bra, toppvärden och allt fint - bebis verkar må bra - beräknad till cirka 3700 gram i dag. Och livmodertappen mjuk men omogen, så inget på gång, bara att vänta. Nytt ställningstagande på fredag, då vi är dagen för bf. Sannolikt får jag gå minst en vecka över tiden. Så det är bara att rikta in kompassen. Långsamt framåt. Hej å hå. Men en hinnsvepning fick jag. Man vet ju aldrig. "Som omföderska kan livmodertappen vara omogen på förmiddagen och så föder du på eftermiddagen", sa läkaren.
Jotack.
Drömma går ju.
Jaja. Kommer gör hon ju! Och vad är en vecka eller två jämfört med ett helt liv :)
SvaraRaderaJa, så tänker jag också - eller host - jag försöker att tänka på. Och sinnelaget är SJUKT mycket bättre nu än när jag var vid samma tidpunkt med storasyster. Då klättrade jag redan på väggarna. (och för övrigt har Jenny bubblat upp som en bubblare igen hos mig här sista veckan. Man vet aldrig!)
SvaraRadera