Läser ikapp en gammal goding på http://typtrettiosex.wordpress.com och blir helt kär. Minns så väl varför jag en gång föll för henne och hennes vassa penna. Eller fingrar. Eller vad man nu kallar det i bloggsfären.
Jag räknar dagar och de blir färre nu. Och jag inser att det är lite kvar att fixa: ståbräda till vagnen, gärna en liten sittplanka vi kan sätta ovanpå vagnen också så att vi kommer upp i hissen med två barn, en korg på hjul att rulla runt bebisen i här inne, jag ska sy henne ett täcke så att hon har något att värma sig med i vagnen, en fårfäll från Ikea får det väl bli i brist på lust att bränna 1500 på ett ritkigt fluffo på stan, måhända någon ny nappflaska - hur länge håller de gamla? Och sådär.
Sen kan hon få komma.
Det börjar kännas okej. Vecka 37, vad säger du pyret? Max fem timmar all inclusive, kan det vara något? Inklusive bra smärtlindring?
Tack.
Puss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar