Jag är så förväntansfull på Liten i magen. Tänk att det ligger en färdig liten människa här inne, under bamsejättedunderochbrakmegahyperstjärnstoppsmagens hull. Hon ligger där och skruvar sig lite och vrider sig och buffar. En liten lillasyster som ska komma till oss, om allt går som det ska. Jag vågar ibland inte tänka att det ska gå bra. Sen ändrar jag mig och bestämmer mig för att det ju visst ska gå bra, klart det går bra - hon kommer ju snart. Och då kommer hela livet att förändras ganska drastiskt. För alltid. Då blir vi fyra. Tänk: en hel liten familj. Vi är en familj redan i dag, men med två barn, herregud - ska jag, lilla jag, bli stormamma?
Det är så häftigt. Så jävla häftigt. Jag kan bara inte nog tacka världsalltet för att jag får vara med om detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar