Plus fyra i stan. Skithärligt med vårkänningar och takdropp, men allvarligt - man kan gnälla på oskottade gator och kyla, men än är vi ju inte klara med vintern helt - vi har tre pulkor här ute på balkongen som bara vill bli lekta med. Allra mest den stora svarta som jag fixade fram till jul - som jag själv längtar skitmycket efter. Jag kan inte vänta tills jag är pulkaförbar igen och kan hänga med i nedförsbackarna. Just nu lockar det inte tvärmycket att sätta ner storröven i en dubbelpulka och fräsa över pucklor och vallar, men nästa vinter, tro mig - då ska jag vara med.
Här hemma har Pupplund hittat ny favoritsyssla - hon springer i yster fart ut i köket och river ut mat som hon susar ut i vardagsrummet med. "Jag springer och rusar, mamma!" vrålar hon och kommer med kål och sallad och tomatear och oljeflaskor och konservburkar och bröd och gud vet vad. "Nu blir det kalas!" säger hon sen och dukar upp. Det är en sån sanslös glädje i det där - i att hon obehindrat får rota i skafferiet och kånka. Stooora blomkålshuvudet och potatissäcken kommer hon stånkande på, saften och en hink hon fyller med lök. Sen hämtar hon sina muggar och sin kaffekanna och så bjuder hon på kaffe till kalaset. "Smakar gott, mamma? Jättegott?".
Jatack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar